Kanja ☠

Jag har faktiskt inte läst någon av Leif GW Perssons böcker innan jag läste denna. Varför?? Inte en aning.. deckare och kriminalromaner lyser för fullt med sin frånvaro i min bokhylla.

Som jag sagt innan gillar jag biografier - och det var nog därför svärmor lånade mej denna boken innan jag åkte hem från förra besöket i Vänersborg.

Det tog bara några dagar så hade jag läst ut den - den var riktigt bra!!

GW berättar minnen från sin historia utan, vad det känns som, censur. Han förfinar inte. Boken beskriver hans "klassresa" från arbetargrabb till förmögen professor med hjärnspöken. Han berättar om familjen han kom ifrån - pappan som han så såg upp till och som ville att Leif skulle få det bättre än han någonsin fått, och mamman som ofta var "sjuk" och girig. Hur han klippte banden med sin mamma då hans pappa dog och började först skriva denna boken efter hennes död.

Och det som gjorde att tankarna for runt i mitt huvud var nog just familjen han kom ifrån.. det var det som fångade mej mest.

Han redogör också för sina problem med hälsa och alkohol, sin karriär, sina kvinnor (och delvis sin kvinnosyn - något som jag också reagerade på.. negativt..) och sina barn.

 

Jag rekommenderar absolut denna bok. GW vet inte själv vad han ska kalla den - självbiografi, memoarer, roman?? Men jag rekommenderar den.. vad det än räknas som för typ av bok. Och jag kommer definitivt att låna fler av GWs böcker av svärmor när jag är där nästa gång.