Valborg
När jag var liten älskade jag Valborg. En av de mysigaste dagarna på året. Vår familj brukade alltid åka till Torpa och fira ihop med min barndomskompis familj + deras grannfamilj.
Vi satt på deras stora altan och åt grillat (givetvis ett barnbord och ett vuxenbord), sen fick vi ungar varsin godispåse och så sprang vi runt och lekte utav bara faan.
I skymningen stack vi bort till kyrkan där majbrasan skulle tändas och en kör sjöng (ja, ni vet hur det går till). Själva bålet var ju inte jätteroligt kanske, så vi ungar brukade sticka bort till skolan som låg jämte och gånga och åka linbana istället. Sen kom föräldrarna och hämtade oss när de var redo att åka hem.
Någon gång när jag var rätt liten sprang en hare ut ur majbålet då de precis tänt det.. den hade väl gått in, tyckt det vart mysigt och beslutat sej för att stanna. Detta blev jag fasligt fascinerad av och sprang runt och ryckte främmande folk i byxbenen, kollade upp på dem och utbrast: "SÅG NI NINEN!? SÅG NI NINEN!?"
Såklart är allt så mycket mer magiskt när man är liten. Idag är det bara ett fint och vagt minne. Jag har inte sett ett majbål sedan jag var 16, då jag av en slump gick förbi ett när jag skulle till en fest. Festen var skittråkig kommer jag ihåg. Fulla ungdomar som sprang runt i skogen uppe på en kulle och ingen såg ett jävla jota. "Vem är du!? höhöhö!! Jag ser inte ett skvatt!!" Tack och lov är den tiden förbi och även jag har fått min beskärda del av fjortisfesterna. Det enda som möjligvis inte ändrats är att Valborgsmässoafton fortfarande inte betyder mer för mej än en ursäkt att dricka.
De senaste åren har Valborg firats på R1 i Strömsnäs. Gött folk och bra liveband.
Ja, just det ja.. förra året var jag uppe på scen och dansade med någon kille.. det var pinsamt XD Bah - man lever bara en gång. Jag önskar dock att de som tog kort kunde tagit en mer smickrande bild på mej.
Vi satt på deras stora altan och åt grillat (givetvis ett barnbord och ett vuxenbord), sen fick vi ungar varsin godispåse och så sprang vi runt och lekte utav bara faan.
I skymningen stack vi bort till kyrkan där majbrasan skulle tändas och en kör sjöng (ja, ni vet hur det går till). Själva bålet var ju inte jätteroligt kanske, så vi ungar brukade sticka bort till skolan som låg jämte och gånga och åka linbana istället. Sen kom föräldrarna och hämtade oss när de var redo att åka hem.
Någon gång när jag var rätt liten sprang en hare ut ur majbålet då de precis tänt det.. den hade väl gått in, tyckt det vart mysigt och beslutat sej för att stanna. Detta blev jag fasligt fascinerad av och sprang runt och ryckte främmande folk i byxbenen, kollade upp på dem och utbrast: "SÅG NI NINEN!? SÅG NI NINEN!?"
Såklart är allt så mycket mer magiskt när man är liten. Idag är det bara ett fint och vagt minne. Jag har inte sett ett majbål sedan jag var 16, då jag av en slump gick förbi ett när jag skulle till en fest. Festen var skittråkig kommer jag ihåg. Fulla ungdomar som sprang runt i skogen uppe på en kulle och ingen såg ett jävla jota. "Vem är du!? höhöhö!! Jag ser inte ett skvatt!!" Tack och lov är den tiden förbi och även jag har fått min beskärda del av fjortisfesterna. Det enda som möjligvis inte ändrats är att Valborgsmässoafton fortfarande inte betyder mer för mej än en ursäkt att dricka.
De senaste åren har Valborg firats på R1 i Strömsnäs. Gött folk och bra liveband.
Ja, just det ja.. förra året var jag uppe på scen och dansade med någon kille.. det var pinsamt XD Bah - man lever bara en gång. Jag önskar dock att de som tog kort kunde tagit en mer smickrande bild på mej.
Kommentarer
Trackback
