Kanja ☠

Nej, Linus (min Linus) var faktiskt inte min första kärlek.
Min stora barndomskärlek var Linus - en kompis hos dagmamman och senare klasskompis. Jag och min vän Erica var tillsammans med honom samtidigt. När vi blev stora skulle vi alla bo på en bondgård i Gävle (vilket var så roligt att säga - för det var nästan en svordom).
Jag antar att vi skulle konvertera och bli mormoner också, samt förespråkare för månggifte.
Vår dagmamma hade gjort ett hus av kartong som vi kunde leka i. Jag och Erica hoppade sönder det när Linus låg inuti och sov.. snällt..
På alla hjärtans dag när jag var fem köpte jag gelehallon i kiosken samt ett gelehjärta (som var dyrare) och gav Linus. Jag fick inte smaka på godiset, men jag tror inte det upprörde mej så mycket.
När man är barn och förtjust i någon verkar allt så enkelt, eller hur??

(Ja, det är jag på bilden.. på nians skolavslutning..)
Min tonårskärlek var Cristian. Större delen av högstadiet och början av gymnasiet.
Jag vet dock inte om jag skulle påstå att det var kärlek.. på ett sätt - ja.. förtjusningen och "besattheten" fanns där.. på ett annat sätt - nej. Jag tror han tyckte om mej med, men det blev aldrig något av det hela..
Jag ska inte säga för mycket, men det hela tog slut en kväll då vi festade och han hamnade på akuten.. förmodligen ett av mina mest traumatiska minnen. Det hela gick bra dock, men vi slutade umgås efter det..

Min första kärlek skulle nog vara Josef. Jag var verkligen kär och det kändes rätt då. Jag var jätteledsen när det tog slut. Men när jag ser tillbaka på det nu var det ändå bra att det gjorde det, även om det skulle kunna gjorts lite mer skonsamt.. vi ska helt enkelt vara vänner.

Så nej, Linus (min Linus) var inte min första kärlek, att säga så vore bara ljug.
Men jag älskar honom i massor. Och han är den första jag vågat hoppas på en framtid med.