Kanja ☠

Jag, mamma och pappa gick ut ur svenska kyrkan samtidigt för tre eller fyra år sedan. Är det något vi inte är så är det kristna. Jag, pappa och Dan är dessutom inte konfirmerade.
För några veckor sedan fick jag ett brev från prästen här i byn där han ville att jag skulle gå med igen.. då blev jag lite irriterad. När vi gick ur kyrkan så fick vi ett brev om "vad vi missade" när vi inte var med. Och om vi inte ändrade ossinom två veckor skulle vi bli utskrivna - och det blev vi. Men nu får man alltså ett brev igen där prästen undrar om man inte ändrat sej nu??
Näh - kyrkan har jag faktiskt inte mycket för - men så länge jag inte blir påtvingad religionen så är den väl okej.. jag blir fortfarande förargad när någon menar att kvinnliga präster inte får finnas.. och att inte tillåta homosexuella bröllop tycker jag är sjukt. Klart de ska få gifta sej i kyrkan. Däremot kan jag tycka att en präst som inte vill viga dem eftersom det går emot hans eller hennes tolkning av tron inte ska behöva viga dem. Då får en annan präst göra det. Men kyrkan ska de fortfarande ha tillträde till.

Jag är övertygad om att det finns någon "högre makt" - men att vi inte vet vad. Buddhisterna säger att ingen kände den gud som skapade jorden.. pappa säger att han tror på STAR WARS - the force. En "gud" behöver kanske inte vara en kille i kaftan och långt vitt skägg.. det kan väl lika gärna vara kraften??
För inbilla mej att det var en big bang - varpå en liten amöba bildades. Sedan råkade en amöba födas med två ögon istället för ett - och den klarade sej bättre än den första så den överlevde - och så har det fortsatt.. Neeeeeeej.. skulle inte tro det..
Så jag får nog hålla med pappa lite där - det måste finnas en kraft som driver allting framåt.
Det kan i och för sej vara en gud med - men i så fall tror jag det "vi" tror är gud stämmer inte alls.. jag tror inte det är någon person - men kanske något förutbestämt..

Skulle jag säga att jag tillhör en religion skulle det vara Buddhismen - Mahayanagrenen (den stora vagnen). Men buddhismen behöver ju inte ses som en tro - den kan ju också ses som en filosofi. Och, även om buddhismen också kan behöva tolkas med en nypa salt ibland, kan jag nog inte komma på en religion med finare inställning till livet. Jag som kan ha svårt ibland att se meningen med livet och har mina upp och nedgångar - jag skulle vända mej till buddhismen - som en hjälp att bryta mej loss från destruktiva tankar.
Tro är dessutom ett hopp. Och det jag hoppas på går hand i hand med buddhismens tankar.
Därför skulle jag säga att jag är buddhist.